Sweden and Denmark among the top five boitech countries

[2010-10, Nr 2 2010, sid 22-25]
Sweden and Denmark are in the top legue in terms of biotech research according to a study made by the magazine the Scientific American. However it is important that the two countries maintain momentum in order to hold their positions. Competition between countries is keen.
Läs Life Science Insight Nr 2/2010 >>

Development of new antibiotics must be ensured

[2010-10, Nr 2 2010, sid 3]
The development of new antibiotics must be put to national debate. Give the WHO or a similar international organisation the resources and responsibility to monitor and control the development.It is no longer a question of believing that the market forces will solve the need for new antibiotics when the finanscial world as well as Big Pharma have plunged into a crisis.
Läs Life Science Insight Nr 2/2010 >>

Genterapi mot ögonsjukdomar snart verklighet i Sverige

[2010-09-27, Nr 39 2010]
I Lund är planerna långt framskridna på att börja med genterapi mot retinitis pigmentosa, en samling ärftliga ögonsjukdomar som förstör näthinnan för människor i ung ålder. Det blir då första gången genterapi mot en degenerativ sjukdom genomförs på människor i Sverige.
Läs mer >>

Mjölk ger sällan starkare ben

[2010-09-15, Nr 3 2010]
Hälsomyter. ”Mjölk ger starkare ben” lyder en gammal reklamslogan, så väl inarbetad att den lätt uppfattas som en sanning. Men är det verkligen så? Nej, för det mesta inte, säger vetenskapen.

Hälsa & Vetenskap finns tyvärr inte längre kvar på nätet, men det går att läsa en kopia av artikeln nedan.
Läs artikeln som pdf (1,4 Mb):
Mjölk ger sällan starkare ben, HV 2010-03 s20_22

Kunskapsakuten Antibiotika: Att döda en bakterie

[2010-09-10, Nr 5 2010]
Antibiotika kan sägas verka enligt en av tre olika verkningsmekanismer − attack mot bakteriens cellvägg, mot dess förmåga att tillverka protein eller mot dess förmåga att dela sig. Via olika mutationer har bakterierna fått egenskaper som gör att de blir resistenta  mot antibiotikan. Resistensmekanismerna kan i sin tur delas in i fyra typer. Resistensen kan ärvas vertikalt vilket innebär att egenskaperna sitter i bakterienas kromosom och hänger med vid celldelningen.
Kromosomal resistens innebär ofta att de protein som antibiotika slår emot förändras eller att de pumpar som normalt transporterar antibiotika in och ut ur cellen pumpar ut antibiotika snabbare än den pumpar in.
Resistensen kan också sprida sig horisontellt via plasmider. Plasmider är cirkelformade strängar av DNA som kan föras över från en bakterie till en annan. på så sätt kan resistenesen spridas väldigt snabbt mellan bakterier i samma generation.

Logga in på Läkemedelsvärden och läs Kunskapsakuten >>