Kategoriarkiv: Medicinsk Vetenskap

I fokus: Exosomer

MV Nr 1 2021 besk[2021-02-19]
Stora förhoppningar på små bubblor
Exosomer är små bubblor som fungerar som en avancerad kommunikationsväg mellan celler. Men de kan också utnyttjas till behandling och användningsområdena är många.
Från att ha betraktats som cellernas avfall när de först upptäcktes på 1980-talet har exosomer det senaste 5–10 åren blivit ett hett forskningsfält. Det handlar om cirka 100 nanometer små sfärer som utsöndras ifrån cellerna.

Läs hela artikeln i Medicinsk Vetenskap på Karolinska institutets webbplats >>

Medicinsk Vetenskap finns att köpa på Pressbyrån och andra välsorterade tidningsbutiker.

Tema: Tvångssyndrom

MV nr 1 2020[2020-02-21]
När hjärnan tvingar kroppen
Patienter med tvångssyndrom är sina egna hjärnors gisslan. Och det finns ingen lösensumma att betala. Men forskning från bland annat Karolinska Institutet visar att kognitiv beteendeterapi, kbt, kan vara en fungerande behandlingsform.

Världens största genstudie om tvångssyndrom görs i Sverige
Genom att kartlägga hela arvsmassan hos 10 000 patienter med tvångssyndrom hoppas svenska och internationella forskare kunna rita en ny karta över sjukdomarna.

Tvångstankar kan blockeras
Diana Djurfeldt är specialist i psykiatri och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Hon har behandlat patienter med tvångssyndrom med djup hjärnstimulering.

Internet-kbt ökar tillgängligheten
De olika tvångssyndromen behandlas alla i första hand med olika former av kognitiv beteendeterapi, kbt. Det är en behandling som kräver kbt-utbildade psykologer eller psykiatriker som handledare, något som är en bristvara i vården.

Case:
Per Persson: ”Jag läste böcker baklänges, annars skulle någon dö”

Anonym trickotillomani-patient: ”Det finns bra hårstrån och så finns det dåliga hårstrån”

Tema: Karies

MV nr 4 2019[2019-12-06]
Färre hål i tänderna – alla ska med
Hål i tänderna drabbar låginkomsttagare och lågutbildade i betydligt större utsträckning än andra. Varför det är så och vad man kan göra åt det är den stora forskningsfrågan inom karies.

Bättre tandhälsa hos äldre leder till mer karies
Karies hos äldre är ett växande problem. Paradoxalt nog beror försämringen på att tandhälsan hos äldre har blivit bättre.

Rädsla för tandvård ger sämre tandhälsa
Ungefär var femte vuxen svensk anger att de upplever någon form av ångest inför tandläkarbesök. Många klarar dock av att hantera sin rädsla någorlunda. Men för den andel som har den svåraste rädslan kan konsekvenserna bli allvarliga.

Case:
Houda Bahri: ”Jag försöker att aldrig skuldbelägga”

Mats Heiman: ”Plötsligt hade jag 16 hål”

Astrid Linder: ”Nu är det inte så läskigt längre”

Tema: Prostatacancer

[2019-09-20]
Varje år får runt 10 000 svenska män beskedet att de har prostatacancer och antalet som dör av sjukdomen är runt 2 500 personer. Därmed är prostatacancer den cancerform i Sverige som både är vanligast bland män och som skördar flest liv. Trots det söker forskarna fortfarande svar på hur sjukdomen kan förebyggas. Ytterligare en utmaning är att hitta säkra diagnostiska metoder.

Jakten på säkra svar
Flera forskare menar att screening kan minska dödligheten i prostatacancer, men hittills har de diagnostiska metoderna varit för dåliga. Forskarna arbetar för att kunna ställa säkrare diagnos, bland annat med hjälp av artificiell intelligens.

Därför är frågan om PSA-prov inte så enkel
Det prov som idag används i Sverige för att testa för prostatacancer är det så kallade PSA-provet. Det är enkelt att ta, men konsekvenserna av det kan vara svåra att bära. Provet hittar inte säkert all cancer och kan samtidigt indikera cancer där ingen finns vilket kan leda till både behandling och biverkningar i onödan.

Peter Örn: ”En dag ska jag dö, alla andra dagar ska jag leva”

Hans: ”Yoga har hjälpt mig”

Christina: ”Första frågan: Kommer han att överleva?”

Ögonblicket: ”Jag glömmer aldrig känslan”
Professor emeritus Sten Nilsson minns när han gav försökspreparatet mot spridd prostatacancer till den allra första patienten.

Tema: ALS

[2019-05-23]
Hopp i sikte vid fruktad sjukdom
På kort tid har kunskapen om den neuromuskulära sjukdomen ALS ökat dramatiskt. Nu hoppas forskare och läkare på nya behandlingar som är på väg och för första gången talar man om att kunna stoppa sjukdomen inom överskådlig framtid.
Läs hela artikeln >>

”Vi vill transplantera friska immunceller till ALS-hjärnan”
Bob Harris är professor i immunterapi vid neurologiska sjukdomar vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Han har en vild idé om hur man kan stoppa ALS – tömma hjärnan på immunceller och transplantera in nya.
Läs hela artikeln >>

”Det går att leva med ALS”
För att kroppen ska orka kämpa emot sjukdomen så länge som möjligt är det viktigt att vara aktiv och hålla humöret uppe. Det menar ALS-sjuka Mia Möllberg.
Läs hela artikeln >>

”Jag försöker skapa hopp i en hopplös situation”
Under sommaren 2016 började Sebastian Penner bli väldigt svag i vänster hand och arm, samtidigt som musklerna i överarmen började rycka oavbrutet. Han sökte på internet och kom ganska snabbt in på ALS.
Läs hela artikeln >>