Kategoriarkiv: Medicinsk Vetenskap

Tema: ALS

[2019-05-23]
Hopp i sikte vid fruktad sjukdom
På kort tid har kunskapen om den neuromuskulära sjukdomen ALS ökat dramatiskt. Nu hoppas forskare och läkare på nya behandlingar som är på väg och för första gången talar man om att kunna stoppa sjukdomen inom överskådlig framtid.
Läs hela artikeln >>

”Vi vill transplantera friska immunceller till ALS-hjärnan”
Bob Harris är professor i immunterapi vid neurologiska sjukdomar vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Han har en vild idé om hur man kan stoppa ALS – tömma hjärnan på immunceller och transplantera in nya.
Läs hela artikeln >>

”Det går att leva med ALS”
För att kroppen ska orka kämpa emot sjukdomen så länge som möjligt är det viktigt att vara aktiv och hålla humöret uppe. Det menar ALS-sjuka Mia Möllberg.
Läs hela artikeln >>

”Jag försöker skapa hopp i en hopplös situation”
Under sommaren 2016 började Sebastian Penner bli väldigt svag i vänster hand och arm, samtidigt som musklerna i överarmen började rycka oavbrutet. Han sökte på internet och kom ganska snabbt in på ALS.
Läs hela artikeln >>

 

Annonser

Tema: Sällsynta sjukdomar

[2019-02-21]
Allt fler med ovanliga sjukdomar får en diagnos
På bara några år har forskarna fått verktyg som gör att de kan diagnostisera en stor mängd sjukdomar som tidigare förblev okända. Nu är förhoppningen att denna diagnostiska revolution också ska leda till nya behandlingar.
Läs hela artikeln >>

Vill ge rätt slags stöd
Tre frågor till Charlotte Willfors som är psykolog och forskare i gruppen Sällsynta diagnoser vid Karolinska Institutet. I projektet UNIKA studerar hon patienter med sällsynta syndrom med målet att kunna hjälpa dem till ett bättre liv.
Läs hela artikeln >>

Tema: Matallergi

[2018-12-07]
Din guide i allergidjungeln
Forskning pekar på ökande problem med överkänslighet mot mat, speciellt när det gäller matallergi. Samtidigt har fler än nödvändigt klassats som allergiska. KI:s forskare reder ut begreppen.
Läs hela artikeln >>

Matöverkänslighet – en lathund
Allergi beror på att kroppen av någon anledning har bildat antikroppar mot något protein eller någon kolhydrat i det aktuella födoämnet. Här är en enkel lathund för de vanligast typerna av matöverkänslighet.
Läs hela artikeln >>

Allt kli är inte allergi
Allergiframkallande ämnen har ofta ganska nära släktskap på proteinnivå. Till exempel är björk och jordnöt ganska nära släkt, vilket gör att björkpollenallergiker kan drabbas av mildare allergisymtom när de äter jordnöt.
Läs hela artikeln >>

Fästingbett kan ge köttallergi
Det första fallet av köttallergi beskrevs i Sverige 2009, nu är det en etablerad sjukdom. Enligt forskarna finns det en koppling till fästingbett.
Läs hela artikeln >>

Tre patienter berättar:
”Nu äter jag fem jordnötter varje dag” >>
Matallergiska Julius saknar majskaka med ostsmak >>
”Köttallergi, det kan väl inte finnas?” >>

Tema Tuberkulos – Världens infektionsfiende nr 1

[2018-09-21]
Tuberkulosbakterien har under det senaste decenniet seglat upp som det smittämne, patogen, som dödar flest människor i världen. I många länder finns det ett stigma kring tuberkulos (TBC) som gör att drabbade dessutom förlorar jobb och försörjning. Allvarliga problem är också en ökande resistens mot antibiotika och bakslag inom vaccinforskningen.
Gå till temasidan på Medicinsk Vetenskap >>

Världens infektionsfiende nr 1
Tuberkulos är ett litet problem i Sverige, men ett av de största globala hälsohoten. WHO och FN vill stoppa sjukdomen till 2030. Vid Karolinska Institutet samlas forskarna i ett nytt centrum för att kunna bidra.
Läs artikeln >>

Detektor bromsar TBC-smittan
Antonio Rothfuchs, docent vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet har skapat en apparat som kan fånga tuberkulosbakterier i luften.
Läs artikeln >>

Lång väg tillbaka efter TBC-diagnosen
Jennie Hasselqvist, 39 år, drabbades av multiresistent tuberkulos.
Läs artikeln >>

Tema Diabetes – Ny hjälp till utbredd sjukdom

[2018-05-23]
Många av pusselbitarna kring de olika diabetessjukdomarna saknas fortfarande. Trots det har behandlingen utvecklats enormt de senaste decennierna. Och nu kan diabeteskartan vara på väg att ritas om totalt.
Läs artikeln >>

”Transplantation bara vid komplicerad diabetes”
Torbjörn Lundgren är överläkare vid transplantationskirurgiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset och anknuten till institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet. Där transplanteras både hela bukspottkörtlar och insulinproducerande celler från cellöar, Langerhanska öar, till patienter med diabetes.
Läs artikeln >>